Miokatalogen!

Helskotta! Nu vill jag ha nytt matbord och stolar IGEN, trädgårdsmöbler, en ny lampa och en sängram!

Vi kanske kan åka och kolla på det iaf.. Bara titta lite...
Just när man kollar så önskar man att man jobbade och inte vara mammaledig, går ju väldigt mycket snabbare och spara ihop dom pengarna om man jobbar :P MEN jag får nog gott vänta, kan jag fundera på saken... Men det är ju verkligen vår lantliga stil på allt.. Så jag vill ha :))

Och nej, jag tar inget LÅN för att handla. Det kallas onödigt lån tycker jag :D

Men det skulle ju vara fint!! Bättre bilder ses på deras hemsida eller i katalogen :)


Här är det bordet och 3 stolar och lampan jag skulle vilja ha. Vi har nämligen en kökssoffa som ska göras i ordning så då räcker 3 stolar :P


Skitkass bild, men jag hittade ingen bra på hemsidan så jag tog ett kort :D Den är iaf vit och nött och jättefin sänggavel!


Och dom här trädgårdsmöblerna har jag kollat på sen förra året.. Känns som dom ropar på mig.....

Sen så hittade jag fina tavlor till Ellie oxå... Oj oj vad jag drömmer :D

Ingen bebis än!

Än så länge så har jag rätt, vi går över denna gång med!

vi hade bf den 23e och nu är det visst den 26e då jag kollar på klockan (01:11). BB-väskan vart färdigpackad idag och likaså dom sista grejerna vart inhandlat dvs,sängmobil, spjälsängsskydd,mysig stor filt, nya sängkläder med giraffer och tuttvärmare till blivande 2 barnsmorsan :)

Så ingen bebis än,förvånar mig inte om han kommer den 29e som min sambo säger :) Fast jag tror att jag går över ännu mer, blir säkert igångsatt denna gång! Min pappas gissning var 26e :P Jag tror att han förlorade det vadet iaf!

Ellie sover borta inatt, farmor och farfar tog henne så vi BÅDA får sova ut.. Det kan behövas!
Men jag saknar henne, känns direkt när hon är borta, känns liksom tomt och jag vill helst åka och hämta henne!!
Men pigga föräldrar=ett glatt barn!

Längtar dock tills imorgon då jag får träffa min underbaraste tjej, galet hur mycket man kan älska sitt barn :)






Livet ÄR skört!

Livet är något som många tar för givet. Man planerar flera år framöver och glömmer bort det som händer i mellan dom där åren, man glömmer hur varje dag är en gåva.
Tänk hur man kan bete sig ibland tex mot sin sambo/man/hustru.. Han/hon ska åka till jobbet, du har fullt upp och är irriterad på att han/hon lämnar dig hemma med allt, men innerst inne vet du att han/hon måste jobba. Men ändå vill man lämna ett litet avtryck att JAG mår inge bra och du åker.. Du ger honom/henne inte pussen och säger att du älskar honom/henne utan ett tvärt hejdå och kanske "glöm inte att köpa mjölk på vägen hem". Han/hon åker och man kanske får lite ångest att man var sur "Men jag säger förlåt när han kommer hem".
Tänk om han/hon inte kommer hem.. Tänk om han/hon är med i en bilolycka eller ramlar ihop och försvinner ifrån dig för alltid?? Undra om man fortfarande tycker att det tvära hejdået var värt det..


Man kan inte ta människorna för givet, och det gäller ju givetvis inte bara den du lever med utan alla som betyder något som man oftast tar för givet och tror att dom alltid finns där..

Ett exempel, min älskade pappa. Han har inte vart den typiska Svensson-pappan utan han har haft sina problem och alla hans döttrar har vart arga på honom och irriterade.. man har struntat i och svarat i telefonen ibland för att man "orkar" inte prata eller så kan man ha låtit sur mot honom..
Min pappa har både haft 3 hjärtinfarkter och nu är det något med magen...
Mina prioiteringar har förändrats när jag har blivit äldre och är mamma själv, ingen är perfekt oavsett om du är förälder eller inte.. Vi är alla människor och ingen står över den andra utan vi är länkade på precis samma nivå..
Den som tänker "INGEN har det så jobbigt som mig" är den största egotrippade människan. Eller "Ingen är lika bra som mig". Vem har rätten att döma och säga så om andra människor, det är endast egot som spelar sin mindgames. Vi är sammanlänkade.

Så min pappa är förlåten sen många år tillbaka, han är min pappa, världens bästa pappa i MINA ögon. Jag respekterar och är så jäkla tacksam över att få ha honom i mitt liv och att Ellie har en sån fantastisk morfar. INTE perfekt utan alldeles fantastisk..

Tänk om jag var så ego att inte kunna se förbi det som har vart och se det som han är nu. Tänk om han skulle ringa men jag svarar inte så är det något fel på honom.. Tänk om något skulle hända honom och det sista jag gjorde var att skita i att svara för att jag inte orkar eller känner mig irriterad för att han inte uppfyller "perfekta pappa kraven".
Nej, jag vägrar vara enkelspårig och bara se hur det har vart, jag ser honom nu och han är en av dom mest betydelsefulla människorna i mitt liv och jag skulle aldrig byta ut honom. Så jag ser honom idag vill jag att Ellie och 2an ser mig, jag kommer definitivt inte vara den perfekta mamman, men jag tänker vara den bästa jag kan vara och jag hoppas att det räcker till mina barn.

Idag är en sån dag att göra sig påmind om det man har och man ska uppskatta det och ALDRIG lämna någon och vara osams eller vara nochalant mot andra människor.

Man vet inte hur länge man får vara här eller ha sina närmaste med sig i detta liv. Så idag tänker jag till extra på HUR jag ska vara och vill vara.

Dom här tankarna är i mitt huvud pga en vän och hans tjej gick och la sig igår.. Hon vaknade aldrig upp igen. Hon lämnade detta liv, hon lämnade honom och deras lilla dotter..
Dom var unga och hade hela livet framför sig.. Men det fanns visst andra planer för henne..

Jag träffade dig bara ytterst få gånger på gymmet med A, jag såg dig när du och A hjälpte D med barnen när han vart ensam.. Jag är mamma, jag är sambo och jag känner orättvisan att du inte fick uppleva eran fina dotter och att dottern inte fick ett långt liv med sin mamma...



Vila i frid..

Undra om det var ett år sen eller om det är inne på andra året då hans bror förlorade sin fru.. Hon lämnade D och 3 små barn bakom sig.. Hur kan det ske.. Hur kan 2 bröder få lov att gå igenom såna förluster och dom här fyra barnen som inte kommer ha sina mammor med sig, några av dom kommer inte ens komma ihåg deras mamma för att dom var så små.. Jag kan inte förstå varför det fick lov att ske...
Jag skickar all styrkekramar jag kan till bröderna B och deras barn.. Jag känner med er coh barnen och jag önskar att jag kunde få tillbaka era förluster..




En lördagkväll!

Här hemma kollar vi först på postkodsmiljonären sen Gladiatorerna! Vi blir smarta och sen så blir jag inspirerad till träning och välmående, så vi sitter och kollar på Gladiatorerna och vissa är sjukt muskelösa och vissa har lite mer mänskliga former. Så jag säger till Tommy (Det här är det första eller andra avsnittet vi ser, jag kommer inte ihåg vilken gren det var) "Sådär som hon Amazon ser ut är ju lagomt, hon är ju snyggt byggd, inte för stora muskler utan man ser att hon är tjej...
T kollar lite funderat på mig "Okeeej"...
han säger inget mer, han låter ju mig tycka vad jag vill och om jag har ett mål HUR jag vill bygga kroppen och se ut så säger han ju aldrig "Så kan du ju inte se ut" utan han accepterar och älskar mig oavsett!
Veckan därpå så kolla vi igen.. Amazon dyker upp.. Jag vet inte hur jag INTE såg det veckan innan men en bild säger ju allt:


För hon var ju inte så grov?? Ehhhh jag vet inte hur jag inte såg hur stor hon var :P

Så jag frågade Tommy "Men gud, varför sa du inget?"
Han ryckte mest på axlarna och tyckte att jag får väl se ut hur jag vill :P

Tommy har gått runt i en vecka och trott att jag vill bli så här muskelös! Men det stämmer ju inte riktigt :P
Ibland så får jag mig ett gott skratt åt mig själv :P



Jag hade en gång en rumpa!





Ser ni längst till vänster i den svarta sarongen? Det är JAG med en fin profil, jag har en RUMPA där! En fin sådan dessutom och en inte alls för taskig kropp.. Vet ni vad som hände med allt?? Jag funderade och kom på att rumpan den försvann från sin plats och flyttade fram på magens plats!
Stört hur en kroppsdel KAN ens flytta!

Så nu så ska den vräkas och flytta tillbaka till sin ursprungliga plats, längtar!
Nedräkningen har börjat, HÖGST 3 v kvar till förlossning, sen ska det läkas och sen jäklar!!!
Är så galet peppad nu så ni anar inte, tjockis VILL och TÄNKER bli smalis igen :D


Dagens!

Hit längtar jag idag!

Sol, värme och en massa slapp!!


DÄR har jag lämnat kvar en bit av mitt hjärta..

Det spelar ingen roll vilka resor jag har gjort eller gör. Ett ställe får mig att le och bli alldeles varm inombords, ett ställe som fick mig att finna harmoni, kärlekens ö Bali.
Känns som att folk från alla världen hörn kom dit och fann den harmoni som ön ger en. Man känner alla fast egentligen ingen, inget bråk inget tjafs, inge konkurrans ingenting NEGATIVT utan alla var bara där och fick vara fria och lyckliga själar..
Vackrare människor och vackrare land får man leta efter. Jag tror att den ön är den ön här i världen som har den där magin, den där balansen som man suktar efter i livet.
Aldrig har jag känt mig så levande som jag gjorde där.
Ett kapitel som jag inte trodde skulle avslutas avslutades. Jag återvände aldrig dit jag trodde att jag skulle stanna. Men det är okej, jag var klar helt enkelt, Bali gav mig den finaste upplevelsen jag har kunnat fått!
2003 och 2004 var mina speciella år och jag kommer alltid le och bli varm inombords när jag tänker på tiden där, en låt, ett kort en liten påminelse om Bali gör så att jag börjar skratta, le, spritter i kroppen :D
Jag har lämnat en bit av mig.. Missförstå mig inte, jag har lämnat en bit av mig där i GLÄDJENS tecken och inte i sorgens..

Jag hoppas att mina barn tar sin väska och åker dit i några månader och bara få uppleva det jag fick uppleva.
Harmoni, kärlek, balans, vänskap och framförallt friheten!

Dom orden vill jag sammanfatta det lilla landet med den stora magin <3


Kl är 05:00 och vi är ensamma på en bananbåt mitt ute i havet tills det kommer ett stim på 150-200 delfiner som hoppar och spexar för oss... Det är frihet <3




Precis!



Your children are spiritual beings who come through you, not for you.






Det är bara så coolt hur som magiska små själarna bildar sin kropp inne i en och sen när dom kommer ut så är dom egna små människor som ska utsättas för allt som livet utmanar!

Därför tror jag att man ska aldrig leva FÖR sina barn utan MED dom. Därför tror jag vara förälder är det svåraste jobbet du kommer att få här under din livstid, att försöka uppfostra och guida människor genom livet. Men man ska veta att dom är sina egna personer när dom kommer ut så att säga vad dom ska göra är nog inte det man ska göra utan finnas där och vara deras trygghet när dom gör sina val. Jag kommer däremot försöka leda dom i den riktining där dom får ut det maximala med livet, ta alla chanser dom erbjuds att få nya livserfarenheter!

Jag kommer ALDRIG att stå ivägen för mina barns drömmar och mål, jag kommer ALDRIG säga att dom inte kan! Dom kan allt dom vill!!
Att vara i vägen av själviska skäl är inte min plats att vara på utan som mamma ska jag vara deras stöttepelare som dom kan ringa eller komma hem till och lägga sig i mitt knä och bara få vara lite och trygg igen.








Vilken vecka!

En vecka som vart fylld med premiärtur med bussen in till stan med Ellie, det gick strålande! Mamma fick inge panikångestattck och Ellie satt och ropade att hon åkte buss och pappa åkte bil typ så fler resor in till staden lär det bli :D
Så har jag både fått sett lilla miraklet W som har kommit till världen, mamma H såg både stolt och strålande ut!
Sen samma dag fick vi träffa familjen M/P! Vi käkade lite middag och i lugn och ro vart det inte, 3 barn var med i åldrarna 6 månader, 20 månader och 9 år så det var ett sånt där skönt kaos som bara barnfamiljer kan få till, underbart!!
I onsdags hade vi playdate med mammorna från föräldrargruppen. Alla togs sig ut hit och barnen som inte är så små längre var som små underbara virvelvindar!
Vi är 4 st som har haft kontakt sen föräldrargruppen och vi har träffats mycket ja ända tills det var dags att gå tillbaka till jobbet! Ett av paren fick sin andra son nu i oktober så det var 5 småkillar och 1 Ellie och plus han i min mage så det var fullt upp och dom här fikastunderna och lekstunderna vi har haft förut har förändrats dramatiskt!! Dom ligger inte på golvet och leker med en mjölkkartong utan det är full fart hela tiden och det syns att dom är sina små egna invider som vet vad dom vill, LOVELY!
Ellie avslutade vår playdate med att ramla med pannan först ner i klinkergolvet, så en megastor bula föddes och växte och växte! Såg rätt så hemskt ut och hur hon lyckas att ramla precis där är ju otroligt! Vi har inte mycket klinker och en av orsakerna är just för vi har barn så vi har i hallen, och som ett L nedanför köksbänkarna och badrummet ofcourse! men ändå så lyckades hon :P Jaja den är grön och fin nu så den håller ju på att försvinna!

Idag är det söndag och det vankas middag inne i stan hos mina föräldrar! Pappa åker och jobbar på onsdag så då blir det en middag och lite hejdå nu när alla är lediga!
När jag vaknade idag så var T och Ellie ute och åkte pulka i minusgraderna och sen kom dom in, vi åt lunch och nu ligger båda och vilar! Så förstå hur konstigt det känns att ha det tyst runt omkring mig :D
Väldigt skönt oxå måste jag säga! Ibland så behövs tystnaden så man får vara ensam och bara vara Emma.
Jag älskar inte min familj mindre för det utan jag hämtar ny kraft när väl detta sker.
Som när Ellie är på dagis, dom timmarna så är det tyst här hemma, ibland lite musik men oftast så vill jag ha det tyst!
Att inte ha elektroniken som stör att få  den där viktiga kontakten med mig själv. Gå in i mig själv och försöka rensa och ta fram det jag vill, behöver och känner och framför allt att om det är något som jag har stört mig på den dagen, dagarna så går jag igenom det och känner efter om det är så viktigt att störa sig på just det eller om jag kan lägga energin på bättre saker..
Oftast ställer jag frågan: Om jag tar upp det med den här människan kommer det orsaka mer gott än ont, hur viktigt är det??
Jag har kommit på att man behöver inte ha rätt hela tiden utan om jag får välja att ha rätt eller vänlighet så väljer jag vänlighet och låter min åsikt bli osagd om den personen inte ber om den.
För om man tänker på det, om en person säger sin åsikt hur personen känner om något och du tycker helt tvärtom, om du öppnar munnen och säger "Men nej, hur kan du tycka det?" hur ska du veta hur DU får den människan att må, framstår det som att han/hon känner "fel", skapar du osäkerhet hos den människan?? Tänk om det har tagit lång tid för den här människa att ens våga säga något..
Känslor är aldrig FEL utan slutsatsen är ju enkel: ni tycker olika.
Så istället för att försöka få "rätt" så kan man låta den åsikten passera och försöka se det från samma synvinkel som den personen gör istället för att säga att personen känner fel. 
Varför försöka ändra någons åsikt om något?? jag skulle bli galen om någon försökte ändra min åsikt om diverse saker så varför ska jag göra så mot andra??
Sen är det annorlunda om man befinner sig i en debatt då ska det disskuteras för det är ju det de handlar om. Men JAG tror att man ska tänka efter INNAN man säger något och låta bli att styras av EGOT som måste ha "rätt"..

Mycket man kan komma på under tystnaden med sig själv :)


Bussresan med världens finaste <3

Bilden vart riktigt suddig, men om man har en liten tjej som bara vill titta ut genom fönstret istället för att ge mamma en bra bild på sig själv så får mamman vara nöjd med det man får :)






RSS 2.0