AlbertA Einstein??


Vår dotter är smart, smart nog att funderingarna kring att döpa om henne till Alberta Einstein stärks varenda dag!
Hon är ju då snart 10 månader och imorse när T skulle åka så pussade han henne på pannan och hon vinkade och sa "Äddå" vi båda reagerade och typ skrattade och sa hejdå..

När någon hon känner kommer så låter det "ääääjj" så vinkar hon glatt..

vinka kunde hon i December men hon tappade det men nu har det kommit tillbaka..

Vi var hemma hos en god vän som hade en variant av Formraketen och hon gav Ellie den och jag såg med en gång att det var intressant för hon kämpade med att få i dom olika formade klossarna i hålen så vi köpte en till henne..
Hon förstod snabbt att dom små formklossorna skulle i hålen och vissa vet hon vart dom ska för att ramla igenom och spela musik..

Hon har oxå ett litet "Zoo" där det finns olika djur som ska då sättas på sina platser så låter dom, fågeln får hon dit och isbjörnen får hon dit..
Det går inte alltid bra men ofta så klurar hon ut det :D

Sen så gör dom visst test på "pincettgreppet" på 10 månaders kollen och det har hon gjort sen hon var nästan 7 månader!

Så förstår ni vilket litet geni vi har här hemma och varför jag skulle vilja ha in henne på ett Montessori-dagis, lilltjejen Alberta är nästan en raketforskare redan nu liksom :D :D

Nejdå kanske inte raketforskare eller ett geni men hon kan ju bli om vi fortsätter att hålla oss aktivt engagerade i henne, jag kommer nog bli som min syster: Inget onödigt tv-tittande utan det blir nog  mycket måla,pyssla vara utomhus och lära henne saker!

Alla barn är små genier från början men sen så hänger det på föräldrarna hur mycket dom utvecklas, man får ju inte glömma bort att barn VILL lära sig och dom vill utmanas..
För att dom säger nej och sätter armarna i kors så ska man nog inte sluta lägga det pusslet utan då VISAR man barnet hur man gör, ta en paus, visa, låt barnet försöka igen och igen och igen tillslut så får barnet till det och blir överlycklig och nöjd med sig själv så då har man presenterat självkänsla och envishet för barnet, engagera, ge aldrig upp och ha tålamod är nog nyckeln till mycket!

Mamma och pappa är sitt barns lärare och förebild och det är inte alltid lätt att vara pedagogisk och det är heeeelt okeeej, man orkar kanske inte varje dag och det är också HELT okej!
Men att ligga hemma och låta sitt barn springa runt inomhus eller kolla på tv i flera dagar i sträck är själviskt tycker jag, då får du nog ett väääldigt rastlöst barn och rastlösa barn visar ju sin rastlöshet genom att ha sönder saker, slåss, "tjata", vara högt som lågt överallt och då blir föräldrarna irriterade och så startar en ond cirkel och där måste föräldrarna tänka att barnet utvecklas och växer VARENDA dag, dom vill hitta på saker, dom kan inte trycka på paus för att mamma och pappa är trötta, dom måste aktiveras och att inte få ut allt utan får lov att sitta inne och inte göra någonting gör dom frustrerade för dom förstår väl inte varför dom känner som dom gör och varför mamma och pappa blir arga...
När du satte barnet till världen så tog du på dig den största utmaningen i världen, uppfostra ett barn, uppfostra en människa..
Då sätter man sig själv som nr två så då tar man på sig skorna och går ut med barnet och leker MED barnet, inte stå och titta på utan man leker MED sitt barn..

*Barn kan ALLT!
*Barn VILL lära sig!
*Barn ÄR genier!
*Barn HAR viljan!

Tänk om alla människor i världen hade den viljan som barn har när dom ska lära sig att gå, dom ger aldrig upp utan dom SKA ställa sig upp på sina ben och börja gå, fatta vilken envishet och vilja den lilla människan har för DOM GÅR TILLSLUT det finns ingen som ger upp, tänk och ha den viljan genom hela livet :)

En sak till bara
Det är sååå irriterande och se tror dom flesta föräldrarna håller med nu, igår när jag var ute och gick så satt ett barn och lekte med sig själv i en lekpark medan mamman satt på bänken och snackade i telefon och skrattade högt med personen i telefonen och gav inte pojken ens en blick.
och när pojken ropade
-Mamma mamma titta på mig! Hojtade han glatt.
- Tyst, jag pratar i telefon nu.. Svarade hon surt.
Man såg hur lilla pojken sjönk ihop
Jag hade god lust att gå dit och leka med den stackars lilla pojken som satt nu med nedsänkt huvud på lekställningen och så ville jag säga till morsan att "Vad fan kan vara viktigare än att leka med din son?"
Okej om det var ett viktigt samtal med hon satt och tjoade och stimmade så det kan inte ha vart regeringen som ringde precis och om pojken hade haft andra barn och leka med hade jag inte brytt mig, jag menar Ellie leker mycket själv och sitter och pysslar MEN man märker när hon "letar" och behöver oss då går man dit eller hon kommer till oss så leker vi vidare!
Men han satt alldeles ensam, och ropade på att hans mamma skulle kolla på honom men hon tittade inte ens.. Dagens ris till den mamman!!!

Oj nu snöade jag iväg IGEN!
fan...
syns sen.....


Alberta Eistein-Karlsson!


Raketleksaken finns på BR-leksaker från åldern 1-4 år :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0