emmaslillaplats

Igår fick jag vakna till barnskratt och julmusik. Tommy och Ellie var vakna och spelade FOTBOLL med en julkula! Men det kunde jag inte bry mig mindre om vad dom använde som fotboll utan hennes gapskratt slår ju allt!
Jag låg nedbäddad under stora täcket och kuddhavet och bara log, det är en sån värmande känsla när man hör sitt barn skratta :)
När jag klev upp så hade dom tänt brasa, sprängt en tändare då han hade lagt den PÅ kaminen :P, tänt en massa ljus och julstjärnor och julstakarna var tända och lekte och skrattade. Älsklingen försökte iaf få fram en julstämmning trots att det spöregnade ute!
Våra dagsplaner var julskyltning, middag hos pappa och handla. Så vi begav oss hemifrån runt 13tiden och hann ta en repa på stan där Tommy köpte ursnygga Timbaland-skor och jag shoppade några juldekorationer på Indiska men sen vart det faktiskt inge mer shopping :O Utan vi gick hem till pappa och systra min där det var uppdukat både thaikyckling och kött med tillbehör. Min moster och hennes man kom förbi och käkade och det mesta av maten gick ju åt, pappa måste vara en av dom bästa kockarna i världen :P

När vi åkte därifrån så skulle vi skjutsa syster till andra sidan stan då hon skull på glöggkväll så var det snö blandat regn som piskade på rutan så då fick jag köra i sånt väder för första gången. Men det gav sig inte där utan tillslut så snöade det som sjutton så jag fick lov att stanna och be T ta över. Mörker, snöyra och osäker förare går nog inte så bra ihop! När vi stannade på Ica Maxi så snöade det och Ellie vart totalt såld på dom vita flingorna så i bilen på väg hem sen satt hon och sa "snö, nö, nö, snööö" typ hela vägen, dvs 2 mil!

Så jag vet vart vi kommer spendera dagen idag, utomhus i snön så länge den finns kvar :)


Fredagkväll med julpyssel..

Lördagsmys med ugnstekt lax med rostade solroskärnor, sparris, potatis och sallad
Gott som fan tyckte vi alla 3 :)

Juldekorationen går i färgerna vit, silver, grått, fattigmanssilver, lite guld och en skvätt rött!
Julstjärnorna är nyinköpta och går i färgen creme och silver så det ger ett mjukt sken.

Förresten så vill jag TACKA för era fina kommentarer!! Värmen göttans ska ni vet :)

Säger ju det, hänger inte alls med!

Här bjuder jag på en magbild! Min mage är inte sådär världens vackraste MEN jag skäms inte att jag har fått det privilegiet att bära barn så jag vägrar dölja och gömma mig och min mage/bebis :)





Hej Ludvig, Elliot, Milton eller Alvin! Eller sessan om det skulle vara en sån :))

Julen kan inte vara här redan! Förnekelsen har övertaget just nu.. Är det verkligen Advent nu, ska torpet få sin första Christmastpimp? Vart sjutton är snön??
Mitt huvud kan inte riktigt ta in att det är dags att packa upp och pynta MEN efter vi har åkt förbi många hus som har pimpat upp huset från grund till tak så är det väl dags :) Så jag testade stjärnorna igår och dom funkade från förra året tills jag sängde en i backen! Men den andra funkar och en ny glödlampa till den jag slängde i golvet ska nog inte vara allt för komplicerat att hitta. Ellie vart helt tagen av det vackra ljuset från den färgglada stjärnan och ville kolla på den hela dagen så jag bestämde att vi ska åka in till stan så får hon välja själv en stjärna till hennes rum, Indiska har ju lite roliga och färgglada stjärnor :)
Själv så vet jag inte riktigt hur jag vill pynta i år, Vitt/silver/grått och en skvätt rött eller rött/grått/guld och en skvätt färg.. Hmm ja vi behöver en shoppingrunda på stan så får vi se vad jag hittar på för inredning detta år! Förra året var det rött och guld som hade övertaget. Det blir ju en riktig mysfaktor av dom färgerna.. Men sen är jag sugen på gammal/sliten julpyntning (lantlig, shabby chick style).. Ja som sagt vi får se vad jag känner för!
Vi har inte ens fått upp gardinstänger så har vi inga gardiner heller eftersom det är helt andra mått från vad vi har haft förut  så vi får väl se hur det blir med gardinfrågan :)

Man pyntar väl mest för barnet/barnen skull, rätt otroligt hur deras ögon lyser upp när dom ser allt ljus,paket och inte tala om julgranen! Så självklart så ska vi pimpa upp torpet detta år.. jag ska bara förneka det i någon timme till innan jag börjar göra i ordning lite dekoration :)

Bilder kanske kommer upp sen!

Den här frippan blir det efter lite betänketid! Färgen blir nog oxå som bilden eller något liknande i alla fall!

Jag har ringt Orr&Stuffe och jag ska komma in så ska vi prata om mitt hår och vad dom tycker. Jag är ju gravid och det kan ju slita ännu mer på håret så vi får se vad dom domen säger. Dom har börjat med ett nytt löshår som gör så att man inte sliter alls lika mycket på sitt hår, lite dyrare men det kan ju vara värt det!

En perfekt julklapp till mig själv eller hur :P

Ja nu har jag funderat läääänge fram och tillbaka på hårförlängning! Ska jag göra det?? Vilken frisyr?? Vilken färg?? Kommer jag att tröttna??

Lite beslutsångest kan man kanske kalla det.. Jag har ideér och sen om och vilken som är den bästa har jag lite svårt att besluta mig om. Men om jag klistrar in några ideér här så kanske jag kan välja någon gång!
Sen är det ju frågan om VILKEN frisörsalong här i stan ska få göra det, men det lutar mer och mer åt min "gamla" salong Orr&Stuffe, har alltid blivit nöjd så jag har mina funderingar på att ringa dom :)


Så back to the dark mood? Vanligt svart, enkelt att fixa eller en rockig, lite mer att fixa med varje dag?

Eller ljusare toner i håret, med eller utan lugg?

Det är väl runt dom här jag försöker att välja mellan. Jag vill ha det rockigt och cooolt men orkar jag, hinner jag fixa med ALLT som ska i, plattas och ordnas varje dag?
Enklare varianten så hjälper det med plattång och lite enklare medel för att det ska se bra ut..

Kanske borde gå till salongen och rådfråga?? :)

Det känns ju inte riktigt som det om jag ska vara ärlig, har jag verkligen gått i 27 v redan och tjockat på mig?? Det är ju bara 15 v kvar!!!! (Jag kan räkna och jag vet att man går vanligtvis i 40 v MEN jag plussar på dom 2 v man får gå över då blir det inte jobbigt för 5 öre OM man går över, smart thinking yes I know)
Ja enligt den där barnkollen så är jag visst så långt gången, och jag kan säga att det är tur att jag har den för jag vet verkligen inte hur långt gången jag är utan jag säger till folk när dom frågar att jag ska ha i Februari. Då behöver jag inte känna mig som en förvirrad blivande 2barns mamma som har noll koll :)

Han i magen mår fortfarande bra, inte lika oregelbundna vakenperioder utan nu börjar han bli lite som Ellie, på eftermiddagen runt 14-15 börjar han och trycker på lite konstiga ställen och sparkas och sen på kvällarna runt 21-22 tiden. Så det är lagomt eftersom jag har en 17 månaders att underhålla alla andra timmar vi har på dygnet :P
Man kan önska att han blir som Ellie va?? Det här med sova hela nätterna, aldrig missnöjd, och bli ett rutinbarn...
Nu säger jag ÖNSKA för varken jag eller T tror att man kan få 2 såna "lätta" barn, låter dumt att kalla såna barn "lätta"men jag kommer inte på något annat ord! Men ni fattar.. Hoppas jag..
Vi ska iaf göra exakt samma saker som vi gjorde med Ellie för att försöka iaf, att inte göra saker så komplicerat utan att få in en rutin vart man sover någonstans osv. Men sen får vi se. Det kan bli kolik mm men man får faktiskt önska sig iaf hur det än blir så är han väldigt efterlängtad :)

En kompis sa till mig "Men ni formade ju Ellie så som ni ville ha henne,  så ni har nog er själva att tacka att hon är så som hon är"
Kanske stämmer vad vet jag, så ännu mer pepp att vi ska göra exakt likadant! Och om det funkar med honom så är det kanske sant det hon säger och om det inte fungerar så är det som det är :)

Jag börjar se fram emot förlossningen nu, ska jag äntligen få föda "vanligt"och få känna på vilken kraft man bär runt på eller blir som med Ellie.. Ja huvudsaken är att han kommer ut och skriker sen spelar det inge roll. Men det ska bli häftigt att se hur det går :)))

Om typ 10 veckor så ska jag beställa dom fina sakerna till honom OM allt går som det ska dvs. och om sisådär 13-14 v får jag tvätta upp hans sängkläder och kläder!! (Bädda sängen gör vi när vi kommer hem som sagt) Sjukt vad tiden rinner på..
Jag har bestämt att det det ska gå i vitt/grått och en mild grön färg. Det ska bli hans färger!
Ellie var det mest vitt och mildare färger då jag personligen inte gillar jättestarka/skrikiga färger. Utan harmoni ska man känna när man kolla ner  när han sover :)
Sen så blir det givetvis färger, men just när dom är så små så vill jag ha harmoni och lugn runt omkring honom..

Vagnen har jag svårt att bestämma mig om.. T säger "Båda är snygga, så du får välja"
Fasen oxå...Det är ju jättevårt...

Så kom igen nu ni som är in kollar och kommentera!
Sluta va så fega :P



Hmmmm...


Så fina saker han ska få! Så fint bäddset, älskar det grå/vita och spjälsängsskyddet ska han oxå få,kaninen passar ju oxå :P Sen den grå/vita ugglefilten till vagnen och den gröna newbornfilten för inomhusbruk..

kallt ute pälsade jag på mig och tog mig prommen till dagis för att hämta Ellie, jag frös och kände mig lite stressad eftersom hunden har fått för sig att skälla när vi har gått hemifrån och hon hade inte fått sin långpromenad. Så jag kände mig lite stressad, magknip skapad av skuldkänslor! Alltså hunden har vart ute och kissat men inte motionsrundan ska jag tillägga.
I alla fall så närmar jag mig dagis och barnen är ute och så ser jag min lilla tjej stådär med sin lila overall och rosa älgmössa.
Känslorna bubblar i mig och ett brett leende spricker upp och hela kroppen värms av äkta kärlek!!
Stressen och magknipen är borta när hon ser mig och ropar "Heeej mamma!" så glatt och uppspelt och springer mot grinden.
Det är sån varm och skön känsla och hon är verkligen min viktigaste del av mig!
Vad hon betyder går liksom inte att beskriva mer än hon är verkligen ljuset i mitt liv och jag älskar henne så högt och är så tacksam att jag har fått denna underbar tösa i mitt liv!


(Bilden är INTE tagen idag, utan när det var lite mildare ute) ;)

jag är en sån som har bra självkänsla men dåligt självförtroende.

Det är nu dom senaste åren tvivel och tvekan har dykt upp för ni som känner mig sen lång tid tillbaka så har jag aldrig tvekat att jag aldrig KAN göra saker, jag har aldrig tvekat på mig själv.
Det är annorlunda idag, jag måste jobba på självförtroendet för varför ska andra kunna och inte jag?

tex när jag kör bil, jag har vart en sån som har trott att jag kan INTE, jag kommer aldrig förstå mig på alla pedaler, växla och ha full koll av trafikbilden och därefter så har jag aldrig "behövt" ett körkort.
Nog att jag alltid har bott i stan och har haft nära till allt så det har inte vart en prio ett sak för mig. Men egentligen skulle man ha vart smart och tagit det förut, men modet har kanske inte funnits där och då blir det lätt att säga att jag inte behöver det. Att jag inte tänkte på framtiden ifall om jag får barn eller flyttar och behovet av bil är då ett faktum det är ju smällar jag få ta nu ;)
Och självförtroendet märks i trafiken, i rondellen när jag ligger i innefilen så är jag mm från att nosa på kanten.
"Varför kör du så nära?" Frågar Lasse mig.
"jag är rädd att ta den andras körfält"
"Men du ska signalera och åka ut i den filen när du ska ut, dom i ytterfilen ska gå efter dig. Du måste ta åt dig i trafiken och visa att här är jag"

Japp där har jag lite dåligt sjävförtroende och Lasse blir frustrerad att jag har det :P Men jag trodde inte ens att jag skulle lära mig att köra bil och det gör jag ju, jag gör något som jag inte trodde att jag kunde! och det stärker mig så enormt.

Så min fundering är ska man utsätta sig för utmaningar, sånt man inte tror att man kan eller klarar, gå utanför sin trygghetszon? Jag tror faktiskt det. För oftast så sitter det bara i huvudet och man klarar av mer än vad man tror, och att få kunna göra något man inte trodde man kunde klara av stärker ju faktiskt en!

Och det är faktiskt en enorm glädje, jag lääängtar alltid till nästa lektion och nu längtar jag till att få ett godkännande från transportstyrelsen så jag och T kan vara ute och köra. Köra bil är SKITKUL!

Och att det tar tid innan jag får mitt körkort det struntar jag i, jag har KUL! Jag gör något för mig själv och bara mig :)


Man kan om man verkligen vill, jag är ett levande exempel :)

Idag firar vi fars dag! och det får mig oxå att inse vilken tur jag har haft som har fått en bra pappa, inte en felfri pappa men en bra pappa. Så idag så känner jag mig extra tacksam!

Alla har inte den turen, och det tycker jag är synd. Jag tycker synd om dom som inte har en bra pappa utan dom har utsatts för diverse saker som har gjort så deras pappa inte finns där.
Sen hur fan i helvete en pappa (eller mamma) kan tacka nej till sina barn/sitt barn förstår jag inte!!
Det finns något som heter ansvar och det är inte barnens ansvar att hålla kontakt utan det är den vuxnas ansvar.

Nej, jag tycker det är orättvist att alla inte får ha en bra pappa i sitt liv för det är alla barn värda!
Dom pappor som avvisar sina barn får skämmas, men det är deras förlust för dom jag känner som inte har en närvarande pappa är underbara människor så det är deras pappors förlust att inte få lära känna dom!

Ni som har blivit svikna av någon förälder så är det INTE ert fel, ni är awsome!

Sen hyllar jag självklart alla närvarande pappor!! Fortstätt att vara världens bästa pappa, och svik aldrig era barn!
och alla som har blivit svikna håller nog med mig om just "Svik aldrig era barn"!

Så idag är jag extra tacksam att ha min pappa och Ellie har sin pappa! Jag känner mig lyckligt lottad..

My positive thoughts create a positive life.  You can reshape your thinking so that you never have to think in negatives again. You and only you choose your thoughts.





Det här är faktiskt en mening som förklarar hur jag försöker leva. Många tror att man inte kan bara vara positiv hela tiden eller tänka glada tankar, och det är sant!
Men det är vad man gör när bakslagen kommer, jag "reshape my thinking".
Det finns INGEN som inte får bakslag i livet, det är bara att alla behandlar dom situationerna olika.
Jag försöker snabbt vända allt och hitta lösningen på HUR jag ska hantera allt, jag kan inte gå runt och må dåligt en längre tid! jag har ansvar över mitt liv och i mitt liv har jag  tex tagit beslutet att skaffa barn och just när det beslutet togs så kan jag inte låta MITT bakslag påverka MITT barn som JAG valde att skaffa. Något jag kan bli förbannad på är hur jag kunde låta mig själv bli tjock! Men det är ju INTE Ellies,Ts,min familj eller mina vänners fel så jag kan inte vara arg på dom en dag på grund av det, det är inte deras fel att JAG tappade kontrollen helt efter förlossningen. Så jag omvandlar mina tankar och försöker förlåta mig själv och går och skaffar ett gymkort och Swooosch så har jag tagit ett steg i rätt riktning och det tog 7,5 månader efter förlossningen att inse..
"För kom igen Emma du kan inte skylla på att du har fött barn" bara för att man föder barn så behöver man inte vara tjock så att skylla på det har jag slutat upp med att gjort för längesedan för just nu låter det mest löjligt när jag försöker skylla min dubbelhaka på Ellie ;)

Så det här är MITT bästa exempel på hur jag omvandlar mina tankar.

Jag behöver sinnesro och harmoni för att må bra så min uppgift är att alltid hitta den när väl bakslagen kommer och dom kan komma varenda dag så jag JOBBAR på det här varje dag för att kunna leva så jag tänker.
Jag kämpar precis som alla andra..

Så ge fasen och döm andra, du har faktiskt ingen rätt till att göra det.. Utan låt alla gå igenom sina bakslag, happy moments så som dom vill gå igenom det.


DU aldrig rätten att definiera andra bara för att dom inte "passsar in" i ditt tanke/levnadssätt..

Nu så är den över! I alla fall för denna gång..
Ellie klarade sig men hennes mamma och pappa spydde ikapp, så bara för att vi var sjuka så vart Ellie hemma från dagis och förvandlades till en rastlös/testa gränser-tjej! Det var ju spännande eftersom våra reaktioner var vaga när hon gjorde fel så då fortsatte hon och skrattade mest åt oss!
Men nu så är den över (för denna gång) så nu har vi börjat komma in i vår vardag igen!

Nog att vara magsjuk, ni vet hur det gör ont tillslut för man inte har något att spy upp och man mår för jävligt och vill helst ligga blixtstill och inte röra sig?! ja ta det och plussa på med en aktiv bebis i magen som ville ha mat eller om det var att han ville spöa mig innefrån!
Det var min magsjuka, det var INGE KUL kan jag lova er, MEN nu är den över och jag har fått i mig sallad, smörgås, blåbär/nyponsoppa och fil med musli så nu är jagpå väg tillbaka!

Dagens händelse blir att åka intill stan, lämna Ellie hos moster J och sen åker jag och T och lyssnar på bebisen i magen.. MYYYYYS!
Han är igång HELA TIDEN, alltså han är varken morgon/eftermiddag/kvällsbebis, han är alla på samma gång!
Tur att han inte är så stor, typ 700 tuffa gram vägar han och är 33 cm lång (ca) så det är ju ingenting, det blir ju inte så obekvämt eller jobbigt eftersom han inte är så stor så jag lider inte så mycket. Utan jag gillar när man är ute och går och PUFF så får man en buff, eller när man står och lagar mat eller favoriten: När jag sjunger och dansar. Då jäklar knuffar han på rejält i magen :D
Tänk hur det blir då när dom "tunga veckorna" kommer, dom sista 3-4-5 v när han är STOR och jag ännu mer svullen och kanske vattenfylld! Ja jag får  hoppas att han lugnar ner sig tills dess :))

Nu vet jag att det är lite tidigt i graviditeten... typ 24-25- eller 26, kommer inte ihåg!
Men i alla fall så har vi börjat PRATAT om vagnen igen. Vi har funderingar på Urban Jungle duovagn!
Det är en sån vi har nu fast en syskonvagn. Funderar lite på om man ska ha en grå vagn denna gång, Ellie har en brun och det skulle vara kul med en annan färg kanske? Jag vill inte ha Limegrön färg och svarta vagnar har ju alla så nu funderar jag på någon av dom här.



Lite mer sugen på en grå denna gång!
Sen så kommer den ena sidan ha en liggdel som är avtagbar som man köper med. Bara så ni vet så ni inte tror att jag kommer ha mitt nyfödda barn i en sittdel :P
Så den här vagnen är IGEN en het kandidat, jag är ju sååå nöjd med vår Urban så vi är inne på en till sån :)
Den kostar MEN är värd varenda krona, lätt att köra oavsett väder och vart du går med vagnen, rullar galant över snövallar och terräng, fastnar typ ingenstans utan det är som min syster säger "En Royce Rolls". Det är en STOR skillnad på en tex EmmaLjunga och den här, jag har testat köra andras vagnar i vintertid och helskotta vad TUNGA dom är och man svettas ju typ ihjäl om man ska gå i terräng eller ta en långpromme ute skogen. Och nu vill jag ha en "lätt" vagn för nu ska man skjutsa 2 st!

ja mycket att fundera på.. Eller egentligen inte :P
Men jag tar gärna emot förslag om vagnar så om ni har en synpunkt så skriv :)))

Bilderna lånade jag av www.jollyroom.se

Jag har hittat 2 filtar och dom första sängkläderna till bebisen!
Jag har INTE köpt det eftersom jag bara är i v 25, jag ska handla det lite senare typ i v 38 då hinner jag tvätta upp allt innan han kommer. Sån är jag, jag tvättar ALLTID upp allting innan det ska användas pga av allt skit det är i kläder och tyger, jag litar inte på att det är varsamt behandlat utan jag vill tvätta upp allt innan lilla spädisen ska använda och det är nog bra för då luktar ju sängkläderna likasom mamma och pappa, kan ju inte bli tryggare :D

Så om allt går som det ska så ska jag nog handla det här till honom :)



Den ljusgråa ugglefilten


Sängkläder med får och prickigt spjälsängsskydd! Den gråa kaninen kanske halkar med ner i varukorgen :)


Dom här filtarna är hur bra som helst och jättesköna!! Ellie fick en rosa och den här bebisen får en grön :)
Sen är jag väldigt sugen på ett påslakanset från Af Swedala, men 700 kr för ett set är kanske lite dyrt!


Och om det skulle komma en tösa så gör ju inte det något, lika mycket flicka som pojke fast det inte är rosa eller lila!

Jag har för övrigt en pissdag idag, så att kolla på bebisprylar och bestämma vad vi ska handla det cheers me up!!

Alla bidler är från Jollyroom.se!

“When you judge another, you do not define them, you define yourself.”

Ellie och Ludvig

Ellie och Oliver

Ellie och Elliot

Ellie och Milton

Ellie och Alvin....


Måste ju testa vad som passar Ellie :)
Det här är iaf våra topp 5 namn för tillfället!

Och ja vi är båda medvetna om att det KAN vara en tjej MEN vi går in att det är en kille ändå. Tjejnamnen så har vi en topp 5 där med.

Nr 1 är Freja! Älskar det namnet så om vi får en till tjej i framtiden om vi vill ha nr 3 så blir det nog en Freja... Men i har dom andra namnen också och vi kanske inte ens vill ha några fler efter 2an här :D

Det är något jag har funderat på under en tid nu. Ni vet, VEM är egentligen din sanna vän, vem får man lika mycket tillbaka av som man ger själv?
Det är svårt och skört men en riktig vänskap, många tar för givet att dom finns där oavsett hur man beter sig, vad man gör och vart man befinner sig i livet. Fast jag vet inte om jag tror på det. Om vi säger så att jag bara ska ha och ha från en vän och lyssnar aldrig på vännens funderingar och tankar, vad och varför skulle den vännen stå ut med mig?
Man måste ju ge för att få, eller vad tror ni?
Oftast såna som är väldigt självcentrerade vaknar upp en dag och förstår inte vad alla vänner tog vägen. Istället för att då fundera på VARFÖR så anklagar den personen ALLA andra för att ha tagit ett steg tillbaka eller försvunnit och att dom är dumma i huvudet. Dom fattar inte att vänskap är känsligt och om man ska förtjäna att vara någons vän så måste man ge sig tid att lyssna, se och råda vännen för att få något tillbaka.

Den vännen som ger en tid att lyssna, prata och ge råd och är NÄRVARANDE är den sanna vännen och då är det oavsett HUR länge man har känt denna människa.

Man ska vara rädd om sina vänner, det finns inte många som man klaffar med och delar en magisk vänskap med.
Vårda och ta hand om varandra!
ta ingen för givet, en människa är är sårbar och orkar bara till en viss gräns. Så istället för att vara elak mot vänner så ring och fråga hur det är.
Vänskap handlar mycket om att förlåta. Man accepterar att en vän gör fel, MEN man ska få en muntlig ursäkt och en föklaring. Oftast blir man förlåten.
Om man tar och tar av någons energi och ger aldrig tillbaka så kommer den vännen att försvinna. INGEN orkar med energibovar!

Ge tid och ge förståelse över vännen din, han/hon är någon som man måste ta hand om för att förtjäna den djupa relationen sk vänskap. Alla går vi igenom tuffa tider så om någon säger att den mår bra fast du vet att den inte gör det så krama den vännen och säg "Jag vet att du inte mår bra och det är okej, jag finns här".
DOM orden betyder mer än det mesta att få höra..

Jag omger mig själv av goda, positiva vänner som finns där för mig. Vissa är gamla barndomkompisar och vissa är nyfunna vänner. Dom är värda lika mycket i mina ögon så jag försöker se till att vårda dom så som dom vårdar mig..

Ge och ta.. Ta ALDRIG någon för givet!

Nu är det mixat i huvudet och i känslobanorna!
Det är mycket jobbigt med mina eksem nu igen, astman har gjort sig påmind och tsunamivågor med hormoner intar kroppen dagligen. Det klias alla timamr jag är vaken och det gör så att jag vill krypa ut ur mitt eget skinn, jag gråter när jag mår dåligt och astman gör så att jag bara vill lägga mig ner och sova tills graviditeten är över!!
Ni som inte har eksem kommer aldrig fatta hur det känns med det eviga kliandet utan vi struntar i att ens försöka förklara det. Jag har mina fina vänner som har skickat "kryapådig-sms" dom är så söta och man vet ju vem som är ens sanna vännner och VERKLIGEN bryr sig när det kommer såna mysiga sms. Tack finaste vänner!!
Läkarbesöket är bokat så imorgon kommer jag att få hjälp, längtar..

Men idag var jag in och körde en lektion, det var NAJS! Märks att jag inte har kört på några veckor för jag vågar inte "ta för mig" i vissa situationer, blir liksom osäker så det är något som jag måste träna på! Men det var skönt att få komma ut och bara tänka på MIG!

Något mer roligt var att jag ställde mig på vågen och insåg att jag bara hade gått upp 5,5 kg på dom här 24 v!!! Jag trodde jag var mer närmare 20 kg för jag känner mig så otymplig. Men dom kilorna har väl satt sig på magen bara så det gör att magen tar i överallt och kan vara liiite ivägen i vissa situationer :)))

Så det är jag nöjd med och hoppas det fortsätter så! 13,5 kg plus med Ellie och jag hoppas det stannar av där någonstans med Oliver,Elliot, Ludvig, Alvin eller Milton!
Meeeeen många veckor kvar och det kan hända vad som helst, men jag får ju hoppas iaf! Huvudsaken att han mår bra och tjockar på sig så jag får en knubbisbebis och klämma på när han väl ska komma ut :D

Hej söndagshelvete!
Jag skulle vilja be den högre makten ta bort den envisa magsmärtan i magen. Den sitter på vänster sida,ovanför naveln och så vandrar den en bit. Känns som en sträckning, min mage blir hård och jag blir sur, trött och blir handikappad så¨att jag inte kan komma ner och sätta mig på golvet.
Sammandragningar kommer och går, så det är inte det. Tarmproblem är det inte heller för toalettbesöket är gjort för idag och avföringen ser jävligt bra ut! Bebisen ligger "fel"och trycker?? Troligtvis så är det väl det!
Han börjar väl redan jäklas det är ju bara en massa veckor kvar så varför inte börja i tid??
Som värst så ligger han och trycker på ALLA nerver och ALLA obehagliga platser SAMTIDIGT!
Då gör det ont överallt!

Så just idag så längtar jag tills v 40, 41 eller 42 kommer, då han är jätteklar i magen, rund och go ska han helst vara :))
Längtar efter min nya kropp oxå!!!
Längtar tills den här envisa förkylningen vill lämna våra kroppar!!

Annars har jag haft en trevlig dag med besök av familj och vänner som oxå ska ha bebis i februari :)

Säger ju det, det finns ALLTID något positivt med dagen! 
Men det är ju bara positiva människor som kan se positiva saker och negativa människor kan bara se det negativa  :)

Jag vet typ inte hur gravid jag är, jag vet inte när vi ska till mvc, han blir kallad för "bebis", "2an" och "den" eftersom jag inte kan vänja mig med att säga "han".
Det är ett under att jag kommer ihåg att jag ens är med barn!
Är det så här med 2an eller är det bara jag som har blivit knäpp? Måste nog ta upp det här på mvc... Om jag kommer ihåg att gå dit dvs :)
Med Ellie visste man vecka,dag och tid typ! Jag gick och längtade ihjäl mig och räknade ner mellan gångerna vi skulle få komma och lyssna på hennes hjärta <3

Igår hade jag och "han" lite ensamtid. Vi var båda vakna och han spelade fotboll, boxades eller tränade rugby. När HAN gör sig påmind så värms hela min kropp!

Många funderar på HUR man kan älska 2an lika mycket som ettan för att kärleken är så stor och kraftfull, och jag har oxå funderat om första barnet är mer "speciellt" än tvåa, trean, fyran eller nu hur många man skaffar om den blir favoriserad. Men jag behöver inte funderar längre över det för nu ju större han blir så får jag mer bevisat för varje rörelse, viktuppgång och bristning så växer det även ny kärlek. Den är lika kraftfull om inte mer nu när man vet vad ett barn är. Så ni som undrar och inte tror att man kan känna likadant så lovar jag er att det är samma kärlek som är lika kraftfull och magisk och växer fram ju mer bebisen gör sig påmind.
Så kärleken till sina barn är lika stora, ingen blir mer älskad än den andra utan det känns exakt likadant!

Synd att inte kärleken kan hjälpa hans mamma att komma ihåg mer saker bara :P

En smärre chock fick jag mig när jag satte mig ner och läste en blogg.
Jag vet faktsikt inte om jag ska skratta eller gråta över hur denna människa tänker, han kan inte tänka eller han vet inte vad han står för.

Först när krisen i Afrika vart offentlig så var han IHÄRDIG att skriva om hur alla MÅSTE ge pengar för att hjälpa dom, man var tanklös om man inte gjorde det i hans ögon.
Jag gillar att han brann för ämnet fast han utmärkte sig att vara en nybörjare med välgörenhet rätt så snabbt. Bland annat så tyckte jag att det var lite orättvist av honom att sitta och döma människor som inte gjorde ett offentligt uttalande om att dom hade skänkt pengar, att dom var känslokalla, tankelösa, empatilösa och smaklösa.
Vad visste han egentligen?? Han hade kanske ingen rätt att döma människor bara för att dom inte skrek ut att dom hade skänkt pengar. Utan att MÅNGA sitter och skänker pengar varje månad eller skänker pengar utan att dom behöver utmärka sig.
Men jag fattade på ett sätt vad han menade för jag ville oxå uppmärksamma Afrika för världen, fast jag inte höll med honom på alla uttalande men det kunde man lägga åt sidan efersom man ville samma sak. Han kanske är en impulsiv människa som gör saker innan man tänker igenom det, vad vet jag?

I alla fall så läste jag för ett tag hans blogg. Då var det ett inlägg om invandrare.
Han var irriterad på dom, han ville skicka hem dom bla bla, det var lite främlingsfientliga uttalande enligt min uppfattning.
Mina tankar började snurra runt i huvudet och jag läste om inlägget och försökte fatta vad han menade, kunde jag ha missuppfattat inlägget.
Men " Jag är så trött på dom, dom går på stan och bara skriker på sitt språk"
"Dom kommer hit och tar våra pengar" "Vill bara skicka hem dom".
Såna elaka uttryck skrevs det så jag kunde ju inte missuppfatta hans inlägg kanske.

Då började jag fundera hur han verkligen var funtad.
VART tror han att pengarna går som han skänker då? och varför skänker han pengar över huvudtaget? Mat, medicin, sjukhus och bussar som kan skjusade hem människorna till sina byar som är total krossade av ondskan, är det så han tror att det funkar??
Nej dom blir flyktningar, deras hem är borta allt dom äger är det dom har på sig, deras hem är BORTA.
Så denna kille lär kanske tänka om för om man skänker pengar så HJÄLPER du dom till att försöka överleva!
Överleva det traumatiska, hemska helvete som dom har gått igenom och dom blir då skickad till andra länder för att få börja om.

Så med andra ord så kan han sitta och skänka pengar till någon som blir hans nästa granne eller någon person som han anser som ett störningsmoment på gatan, GRATTIS killen du tänker verkligen längre än vad näsan räcker
P U C K O!!

Man får ju god lust att skicka ner honom till något av dom krigshärjade, förtryckta länderna så får han fan se på vilket helvete dom människorna lever i.

Har en vän som är kontaktperson till en kvinna från Somalia som kom hit med sina 2 barn.
Hon är ensam för att mannen vart ihjälbränd framför ögonen på henne och deras barn när dom försökte undkomma rebeller..
Sen vart hon skyfflad till Sverige, satt i en lägenhet med sina barn och ska bara sopa av sig det hon har vart med om och komma in i samhället där det finns människor som den här killen som saknar medkänsla och bara dömer och klagar på henne och hennes barn.

Vem är det som är smaklös,känslokall, tanklös och empatilös som han dömde andra människor till att vara egentligen?
Hur kan man ens få till ett sånt skruvat tänkande??



Tyvärr så är hans blogg borttagen annars hade jag länkat den så ni fick läsa själva vilken falsk människa han är.

Att säga "han" är visst en svår uppgift! Att säga meningen högt "min/vår SON" är jättesvår att säga.. Nu undrar ju givetvis varför jag har så svårt. Jag menar jag har ju inte 8 döttrar och jag har inte vart mamma i många år utan jag har EN dotter som är då 16 månader, så hur svårt kan det vara att säga han/honom eller vår son.
Tydligen ett stort bekymmer för mig, men det kanske är så att jag har sagt hon /henne eller min dotter för många gånger så min hjärna har svårt att koppla att det finns ett till kön man kan bli mamma till :)
Så nu heter han oftast DEN i magen. Stackars prins!

Tur att det är ett tag kvar så han kanske får vara en HAN och inte ett DET när han kommer! Tror jag är i v 23 nu.. Jag har ju ingen koll på det heller, inte som med Ellie när man kunde svara på några sekunder "25 v och 4 dagar" om någon frågade, utan denna gång så TROR jag väldigt ofta :D

Förresten, jag börjar redan och svälla om fötterna, jag har ont på kvällarna och plus att jag börjar få ont nedåt! Ser ljust ut med tanke på hur många v det är kvar! Plus turbon här hemma som inte ger oss en lugn stund så jag får lägga mig ner :P
Ellie gav mig inga bekymmer förutom halsbränna, men jag hade annars en jäkla lätt graviditet med henne! Jag är avis på den graviditeten!



Kan jag be och få denna graviditet :P
v 35+ någonting.

I denna bild fick jag en sån där coooooool sammandragning där allt bara spänner ut sig, sån himla frän känsla :D